Maglaby S:17 Tröskehus och grustäkt

Magleby » Husen » Maglabyvägen

Den första grustäkten

Samfälld mark på båda sidor om Maglabyvägen med en före detta grustäkt. Bönderna behövde grus till sina vägar. Grustäkten användes också för att lagra potatis över vintern i gruset. Detta sägs vara den första grustäkten i detta numera grustäktstäta område. På tomten står också ett par fallfärdiga byggnader.

Maglabybyborna var barnkära eftersom ett avtal skrevs 1936 mellan samfälligheten och Kvidinge kommun, som gav eleverna vid Maglabys skola rätt att använda grustäkten som lekplats i 49 år framöver. För detta fick Kvidinge kommun betala 5 riksdaler per år i arrende. Större sandlåda än en grustäkt går knappast att uppbringa.

1936-08-xx Nyttjanderättsavtal Grustäkt

Kök och marketenteri

Under 2:a världskriget fungerade intilliggande Maglaby folkskola som som förläggning för de inkallade soldaterna i beredskapen. I anslutning till skolan på den samfällda marken byggdes ett kök med marketenteri för mannarna. Det är byggnaden längst bort på bilden. Där skall också ha fannits jordkällare och skyddsrum. Efter kriget började marketenteriet användas som väntrum för barnen när de väntade på skolskjutsen.

Tröskehuset, till vänster i bild, har rasat ihop. Vänthallen, till höger. 2020-03-23. Foto: Mikael Persson.

Tröskehuset

Tröskehuset byggdes av militärer efter kriget för att husa ett tröskverk, drivet av en John Deere. Alla gårdarna i granskapet använde tröskehuset som medlemmar i Kvidinge Magleby Tröskeförening. Anläggningen blev dock snabbt utkonkurrerat av andra modernare lösningar, och var bara i bruk kanske ett decennium. Innehållet i Tröskehuset såldes 1958 till Werner Andersson i Kvidinge på avbetalning för 5000 riksdaler (som skulle betalas 1000 per år).

Ägarförhållandena kring den samfällda marken är numera oklara. Man vet helt enkelt inte vem som är delägare i samfälligheten. Därför har ingen vågat riva det till hälften i hopfallna tröskehuset.

På samfällighetens tomt ovanför grustäkten brukar det ordnas majbål. Obekräftade uppgifter säger att det första majbålet kom till efter att Folke Qvist hade renoverat smedjan och behövde elda upp gammalt byggnadsmaterial. Så småningom tog hembygdsföreningen över Majbålet under många år, numera är det byborna igen som själva arrangerar det.

Så här skriver Lars Olefeldt om Majbålet i Magleby 1970.

Så hälsades våren i Magleby
Det var nästan som på nyårsafton. Huvudgatan i Magleby var vackert kantad av marschaller. Raketer kreverade på något hundratal meters höjd över Magleby centrum och spred gnistrande och glimmande stjärnor på himlen. Då och då hördes en och annan smällare. Men det var valborgsmässoafton. Många kvidingebor hade samlats kring majbålet invid affären. Klockan 20 tändes bålet. Lågorna steg snabbt mot skyn. När bålet fått riktig fart talade Oscar Roslund till våren och Kvidinge Sångkör sjöng ”Sköna Maj välkommen”, ”Vintern rasat” och ”Du gamla du fria”. Ett mycket lyckat arrangemang.

Kvidinge Sångkör sjunger under Sonia Hallbergs ledning.

Inga uppgifter här är 100% säkra, utan baseras på pusselbitar och ledtrådar från olika källor, ibland har uppgifterna ledtrådar från olika källor, ibland har uppgifterna kanske återberättats genom flera generationer. Vill du korrigera någon felaktig uppgift, lägga till information, berättelser och anekdoter, kanske du till och med har gamla bilder, kontakta info@magleby.se